when it hits you

Har precis varit på årets första löprunda. Tänk hur man bara på några månader kan glömma bort hur befriande löpning är. När allt annat är som en spärr i huvudet, så släpper det bara. Eufori gånger 100. 

Sprang en kort 6 km lenkki med ett ganska lugnt tempo, och när jag kom hem konstaterade jag att jag skulle lätt ha orkat många kilometer till. Det största problemet med löpningen är mina knän - eftersom jag är smått kobent (plattfot hej) så är inte hård asfalt det skonsammaste. Kan inte heller springa när det är för kallt ute då min andning inte klarar av den kalla luften, och har därför paina åpåå med crosstrainern i några månader. Idag var det perfekt löpväder, förutom den bitvis isfläckiga vägen.

Det var förra året som jag började springa lite mer på allvar. Slutade röka i mars, vilket ledde till att jag märkte att konditionen inte alls var skit - det var rökarens lunga och andning som tidigare hade satt stopp och plötsligt orkade jag springa på ett helt nytt sätt. Det blev roligt!

Sprang mitt första lopp förra sommaren (8 km) och fick lite mersmak. Ska åtminstone springa ett 10km lopp under kommande halvår, men det finns en liten dröm om mer... Har följt med pappa när han har sprungit marathon och sett på från sidan, och det ultimata skulle vara att springa ett halvmarathon före jag fyller 26 den 31 augusti.

Jag skulle hinna träna upp mig till det i år. Det är inte alls omöjligt. Jakob halvmarathon ordnas i juli. Can I make it?

källa

Musik under träning?

Nämen kolla! En varierad morgongröt!

HEJSULIVEJ. Det tog mig en och en halv timme innan jag fick snörat mig på löparskorna. När jag äntligen kom mig ut gick det helt smooth. Sprang på tom mage så lät min andning styra takten ganska långt för att inte börja må illa. Det blev lite (läs: ganska mycket) fredagsmys igår, så kände mig mest som en studsande vattenballong, men hej: jag kom mig iallafall ut! Sprang ca 6 kilometer även idag.

Jag hade valt att lämna hem telefonen och hörlurarna och började under löpturen fundera på vad musiken egentligen gör under träningen. Ofta hör man folk säga "Jag kan inte träna ifall jag inte får ha musik i öronen!". Vad beror det på? Vill folk utesluta omgivningen och vara för sig själva? Är det för att man är introvert? Eller ger musiken bättre fokus? Får musiken oss att prestera bättre? Så här är det iallafall för mig:

Löpning = Tidigare har jag enbart sprungit MED musik, detta för att jag inte ville höra mitt eget flås. Jag har ändå märkt att när jag springer med musik är det lätt hänt att jag börjar med att springa för hårt, och därför inte orkar prestera hela vägen. Visst springer jag med musik kanske varannan gång, det för att maximera min fart. Ofta blir det sitä samaa jumputusta. Men lite kul är det att jag gärna nuförtiden springer utan, men nu för att faktiskt HÖRA mitt flås.

Styrketräning = Jag är en känslomänniska. Ibland känner jag för musik och ibland inte. Jeppis gym spelar ofta väldigt bra musik och det är bra feelis bland dem som tränar där. Förr hade jag på musik konstant, detta för att inte behöva tänka på andra och bara fokusera på mig själv. För mig tror jag att det handlade om en osäkerhet, samma osäkerhet som gjorde att jag enbart höll mig på maskinsidan och aldrig rörde mig bland fria vikter (där det mest finns karlar). Men jo, känslomänniska. Ibland full fokus med rå musik, ibland inget annat än gymmets egen musik.

Cykling = Korta sträckor, nä. Längre sträckor (vi pratar 15kmk och uppåt) vill jag gärna ha musik så inte tiden går så långsamt. Har märkt att det även är perfekt att höra på poddar under längre cykelturer! Inomhuscykling, dvs. spinning, skulle jag aldrig göra utan musik.

Hur gör ni när ni tränar? Använder ni musiken som skydd, fokus... eller alls?

Svettig music-hater (men skoja) som är i stort behov av ny kamera. Shit's shit.

VPS och ett blödigt hjärta

Jäklar vad det var tungt att springa idag. Undrar om det var pavlovan som bråkade, heeeh. Hur som helst var det lite av en pina och jag mådde illa när jag kom hem. Fast det gör inget, kände mig ändå som en king. 6 kilometer kring Brändö fick räcka.

Svart som natten. Röttblått face är alltid fint.

Jag och min babe for på fotbollsmatch, VPS mot KuPS. Vet inte när jag sist har varit på en Veikkausliiga-match, kanske nångång för många år sedan på en Jaro-match... Men hej, det var förvånansvärt kul! Spelet var bra, och spännande. Blev man uttråkad kunde man alltid fokusera på människorna som tar fotboll lite för seriöst runt omkring sig. För de som bryr sig kan jag meddela att det slutade 2-2. Bajs för VPS.

hahahaha. Tepsu har två gånger mindre huvud än mig. aj lajk.

Men hallåå, se på min babe. Imorgon måst jag tillbaka till Jeppis för jobb och på lördag åker han. Sen syns vi kanske nästa gång i oktober. Mitt hjärta blöder så otroligt mycket i skrivande stund.

Jakob marathon!

Hej från teini webcam tjej

Efter loppet for jag hem och duscha, för att sen fara tillbaka till Centralplan för att heja på chefen. Pappa sprang helmarathon på 4:04:56, vilket innebar ett PB och en fjärde placering i sin egen klass. Duktiga far! Min sluttid hamna på 49:40, vilket kändes väldigt bra. Jagade tre meter bakom en annan tjej de sista tre kilometrarna, och väl i mål tackande hon mig för att jag jagade på henne, medan jag tackade henne för draghjälpen! Kul sånt. Men all in all, ett bra lopp även om lite varmt!

Skulle ha velat se både Satin Cirkus och Ulrich Munter ikväll, men med tanke på att jag har morgonskift imorgon 6:30 så skippade jag båda två. Vill inte förstöra morgondagen med för lite sömn heller, för imorgon kommer Anna och hennes Jeppisdagar-oskuld ska tas! (inte bokstavligen)

Här kommer lite löparbilder från idag. Sen lovar jag att shut the f up om loppet! Godnatt babes.

Jag och chefen före loppet. Min far vet vad en bra fotovinkel är.

Där gick starten! 

Även min fina morbror sprang ett fint halvmarathon på tiden 1:57:02.

Var på en snabbvisit hemma hos prinsen.

Ingen risk att han blir påkörd i trafiken. Heja farsan!

Flera resultat från loppet hittar ni på resultatsidan.

I did it!!

Strax under 50min, vilket var mitt mål! SÅ FÖRBANNAT NÖJD

Dags att ladda upp för

Tog upp löpningen i år lite mer på allvar, efter att jag slutade röka i mars så märkte jag att det kanske inte heller är konditionen det är fel på. Tanken på att springa mitt första lopp fanns i bakhuvudet, men efter att ha frågat ledigt om fel dag så sket jag i det. Imorse skickade chefen och sa att jag kan ta ledigt idag ifall jag vill! OMGOMGOMG

Detta betyder alltså att jag SKA springa. Nu är det allt lite spännande. Visserligen är det bara åtta kilometer, men det är ju ändå mitt första lopp. Jakob åttan är en del av Jakob Marathon som IF Drott är med och ordnar under Jakobs dagar.

Vi hoppas på att det inte regnar! Om en timme smäller det.