Friskskriven.

Förra veckan satte jag mig ner med min behandlare och en annan behandlare vid Huddinge för att gå över min status i min process mot friskskrivning. Vid Mando behöver man uppfylla sju stycken friskhetskriterier för att kunna bli friskskriven från behandlingen. 

1. Normalt ätbeteende och mättnad, dvs de äter 300-350 gram på 12-15 minuter

2. Normal vikt (för kvinnor BMI 19-24, för män BMI 20-25)

3. Normala laboratorievärden

4. Normalt psykiatriskt tillstånd (ångest, depression och tvångstankar/beteenden)

5. Tillbaka i skola eller arbete

6. Mat och vikt upplevs inte vara ett problem

7. Inga hetsätningar eller kräkningar de senaste 3 månaderna

Jag fick återigen fylla i en massa olika formulär som behandlarna sedan satte in i grafer för att mäta självbild, ångest/tvång/depression, matbeteenden och annat. Efteråt fick jag sitta i en "intervju" med den andra behandlaren, för att objektivt kunna mäta min status.

Efter att de diskuterat klart fick jag komma in i rummet igen, och de gratulerade mig.

"Du uppfyller alla sju kriterier, så vi kan friskskriva dig nu."

2014. En tid då jag än en gång skulle påbörja en påsdiet för att med alla medel bli kvitt mina kilon. Vill bara krama om den tjejen och förklara att det finns en sundare, lättare väg att gå.

Efter 1,5 år av ständiga möten, matvägningar, tårar, nya rutiner, omvärdering av mig själv och min kropp och mera tårar möttes jag äntligen av orden som så många gånger känts så långt borta, men som ändå kändes fullständigt naturliga när jag hörde dem. Jag känner nu igen min mättnad och vet när jag inte behöver äta mera. Jag kan med ögonen snitta upp en måltid på en tallrik som ligger mellan ca 280-320 gram. Jag har ett normalt BMI och ligger på en vikt som svänger lite ibland men ändå hålls väldigt stadig. Mina laboratorievärden är normala, och jag har inte känt starka depressions- eller tvångstankar på länge. Ångesten stiger lite till ytan ibland, men jag vet nu hur jag ska hantera den. Jag jobbar och tränar för att må bra.

Jag har inte hetsätit på väldigt länge, och det bästa av allt - mat och vad jag ska äta cirkulerar inte i huvudet från det att jag vaknar till det att jag går och lägger mig. Jag varken belönar eller straffar mig själv med mat. Jag känner inget behov av att väga mig varje dag - morgon och kväll - såsom tidigare.

Jag kommer att gå ett uppföljningsprogram på ca 2-3 år, där jag kommer in till Mando för att "kolla läget" med jämna mellanrum som utökas efterhand, detta för att minimera risken för återfall. Detta känns väldigt tryggt, då jag ändå känner att de på så sätt "håller mig och ryggen" ifall något skulle hända. Jag kommer sakna min behandlare väldigt mycket, han har varit en riktig klippa och en person jag känt väldigt mycket förtroende för.

Idag har jag svårt att känna igen mig i det destruktiva beteende som jag levde i så länge, men jag vet ändå att bara för att jag är friskskriven är jag inte 100% frisk än. Det är nu jag ska börja leva självständigt efter allt det jag lärt mig vid Mando, och försöka hantera svåra situationer själv på bästa sätt. Man kan bli frisk från en ätstörning, men det måste få ta sin tid. Men för första gången sen jag var en ca 13-årig tjej ser jag på framtiden med tilltro och ett lugn om att jag vet vem jag är, vart jag är påväg och att jag klarar av mer än vad jag tror. 

Att äntligen kunna träna utan att ständigt försöka tvinga ner fettprocenten, 

få mindre mage eller se ut på ett visst sätt - det är den största friheten.