Ett oväntat hedersuppdrag

På bilden ovan ligger jag och mommo med chokladansiktsmask och myser. Mommo hade ett inplanerat besök till kosmetologsalongen vid Optima, och jag fick en "akuttid". Har längtat efter en ansiktsbehandling så sjukt länge och flickorna vid Optima i Jakobstad är väldigt duktiga. Tack massor till Sara och Sara för vår lyxbehandling <3 Efteråt åt vi mammas blåbärspaj och busade med prinsen. 

Under behandlingen blev jag sjukt irriterad då min telefon började ringa. Stängde snabbt av och ringde upp efteråt istället. Det var en anställd vid studiekansliet i Vasa som ringde upp mig för att fråga ifall jag var villig att ställa upp och hålla "Studentens/magisterns tal" på dimissionen i Vasa nästa vecka! Blev så otroligt glad och överraskad. Det känns som ett väldigt värdigt sätt för mig att avsluta mina studier och jag är så glad över att ha fått uppgiften. 

Så nu gäller det att börja fila på orden. Bästa magistrar, våren 2016... Det är nära nu!

En av mina fellow magistrar, här under vårt tredje studieår <3 
Fasen vad vi har kämpat för den titeln!

Livet på landet

Idag har jag och mor varit cyklande på sommarens första långtur. Vi for från förmiddagen cyklandes till mommos för lunch, kaffe och slappt häng. Dagens långtur blev lite på 50 kilometer, vilket kändes i ben och bak när vi väl hittade hem igen. Det är så roligt när mamma har haft vinterledigt nu på samma gång som jag också har varit ledig! Vi har mest tagit dagarna som de kommer, vilket är helt rätt när man är ledig.

Jag har saknat cyklandet. Förra sommaren cyklade jag en hel del, men under vintern har det nog lämnat bort helt. Under våren i Åbo har jag sporadiskt cyklat till jobbet eller gymmet, men inte mycket mer än så. Sa åt mamma på väg hem att det är få motionsformer som får mitt humör att kasta så mycket som cyklandet. Ena sekunden njuter man och bara "aaah liivi. Bara ti ped och man flyger fram", sen kommer lite motvind och mitt huvud blir helt rabiat och jag ba "AAAH JA HATAR TI PED VA TÄNKER JA MEE" och vill bara cykla ner i ett dik och lägga mig. Speciellt rabiat blir man när man har motvind båda vägarna och livet därmed känns aningen orättvist. Då kan man skrika lite i motvind så känns det bättre.

Men nog är det ändå kul. Vi ska cykla överallt i sommar, Maiju-peedn och jag <3 

På väg till mommos for vi via Prisma och inhandlade varsin hjälm. 

Tanken på hjälm har mognat tillräckligt och jag var redo :') 

Efter en tur med hjälm skulle jag inte byta bort den längre! *cool_helmet_girl_90*

Världens bästa mommo & moffa. 

Maijus jungfrutur

Nåjaa, nu har jag hittat hem tillbaka! Myser sönder mig själv med en tekopp och ett avsnitt Welcome to Sweden före sängen. Har som sagt tagit Maiju på hennes jungfrutur idag, det blev en vända fram och tillbaka till mina morföräldrar i Bäckby, Esse.

Mina morföräldrar är bäst. De är så next level som man bara kan bli som mommo & moffa. De bor ute på landet i en gård omgiven av åkrar. De har alltid bott där, sålänge jag minns. De är precis det som jag vill vara vid deras ålder. Fulla av livsvisdom med glimten i ögat, omgiven av familj. De är något av det dyraste jag har.

Min mormor har väldigt gröna fingrar och deras hem är omgivet av blommor av alla dess slag. Förutom det har hon lite dille på tomatplantor och annat odlingsbart. "Du har så fullt upp me jordbrukase", sa moffa. 

Dagen har bestått av mat och dopp som sig bör och en liten promenad med mommo. Bästa avslappningen ever.

Har man inte fotat det har det inte hänt!

Världens bästa moffa. Redo för päärona, pikkalaka å korvi.

Världens mest misslyckade selfie, men världens finaste mommo.

Pa to ta na kako?

Så jäkla fint på landet.

... och jo, Maiju rulla bra!