Hej på er! Har övat julsånger som en tok på jobbet, och vi är nu inne på den sista veckan innan jullov. Det börjar både kännas och synas hos mig (och även mina kollegor), och inspirationen att skapa extremt pedagogiska och välplanerade lektioner känns för tillfället lite mjeeh. Men det är väl bara att sätta in sista växeln nu innan personalens julkaffe nästa veckas torsdag. Såg att Sevendays hade skapat en jullista, och i och med att jag är julhysterikern nummer ett så vill jag självklart fylla i den.
Jag tycker att julklappar är: Så otroligt roliga att få och ge, men något som också skapar otrolig orättvisa bland människor. Det är rätt välbärgat där jag bor, och när ungarna kommer tillbaka från sina jullov berättar de om sina nya iPhones, ridläger och andra diverse what-nots som de har fått. Grejer som kostar flera 1000 kronor per grej. Sen ser jag hur en bekant som jobbar som volontär i ett inte lika välbärgat land har varit med och gett ut en t-shirt på var som julklapp åt barnen som hon jobbar med. Och det är typ det. Jag var fem före att bara köpa en massa Rädda Barnen-presenter (ni vet - typ en get eller ett myggnät åt ett barn, medan människan ifråga bara får ett gåvobevis) åt folk i år, men sen blev det inte så. Och på samma gång som jag känner mig glad över det som jag köpt åt mina nära och kära, får jag dåligt samvete för barnet som måste sova i sin hydda utan myggnät. UÄÄÄH.
Ge eller få: Har man köpt ett riktigt håll käften-bra paket åt nån så är det nog roligast att ge. Men jag tänker fasen inte sticka under stol med att det är sjukt kul att få julklappar också. Tyvärr. Jag är lite för mycket av en materialist, mer än vad jag vill vara. Pinsamt nog. Här önskar jag att jag kunde växa upp lite.
Det här önskar jag mig i år: Skulle hemskt gärna vilja ha Amanda Audas-Kass nya bok "Till den lilla människan intill". Böcker är förövrigt en fantastiskt bra gåva som sällan slår fel när det gäller mig. Sen är presentkort också alltid hejsan. En egen ridhjälm vore najs. Presentkort till en frisör (heeh har ju som inte redan bokat in en tid eller så till mellandagarna...).
Den bästa julklappen jag fått: Min säng var sjukt najs, och är säkert en av de bekvämaste nånsin. Sen fick jag också en symaskin av min mor och far för några år sen, och även om jag har lite tummen mitt i handen då det gäller att sy så har jag ändå använt den då det har funnits behov. Drömmer ju om att sy små babykläder när man nångång själv kanske får barn. Drömma kan man ju...
Ett säkert kort att köpa till en förälder: Gör typ en helkväll, där du bjuder på tre rätters middag, eventuellt massage och bio. Det är fasen najs. Funkar lika bra till en kompis.
Den svåraste personen att köpa julklappar till är: Farsan. VAR-JE ÅR. På en hedersvärd andra plats kommer min egen kille. Fattar inte hur det kan vara så jäkla svårt att köpa julklappar till killar jämfört med tjejer? Tjejkompisar, mamma och systrarna är ofta lätt som en plätt. Det finns nästan varje år någon som köpt kalsonger och gröna kulor till farsan som nödlösning, vilket han ofta ändå är glad över. Ett år köpte jag ett par asdyra bluetooth-hörlurar åt min kille, och när han fick dem var hans reaktion "Eeh, jag använder ju typ aldrig hörlurar längre". INTE för att han var otacksam, utan för att han visste att de var svindyra och inte ville att jag skulle behöva lägga ut så mycket pengar på något han inte skulle använda. Så då skickade jag tillbaka dem, och han fick ett par ytterbyxor/överdrag istället. För det ville han ha. Alltsååååååå. Men i år har jag en plan för båda iallafall som jag tror är bra!
Årets julklapp är elcykeln. Min åsikt om det är: Jaha? Ännu ett steg mot ett latare liv. Köp för fasen en ordentlig cykel istället.
Då börjar jag köpa julklappar: Slutet av november oftast. Önskar jag vore en sån som redan i slutet av augusti glatt kvittrar "hihiii, äntligen klar med alla julklappsuppköp! Alla sååå genomtänkta och vackert inpaketerade!". Istället flåsar jag omkring i panik några veckor innan jul på jakt efter de sista och försöker få inspiration genom att stirra på butikshyllor. Panikpaketerar och -rimmar natten innan julafton. Man gör så gott man kan.
Mitt bästa julklappstips: Jag hoppas verkligen att någon av er vågar vara en bättre människa än mig och köpa INGENTING. Det är mitt bästa julklappstips i år. Man vet ju fasen aldrig hur den som får presenten kommer att agera (i och med att vi alla långt där inne är rätt materialistiska/egoistiska och helst vill ha ett paket riktat till oss själva), men jag hoppas att några av er vågar. Måste ännu fundera på skolpaketet alltså.
En person som varit extra snäll i år: Där måste jag säga min årskurs-kollega Sara. Herregud vilket stöd man har i den kvinnan. Hon har jobbat så mycket längre än mig och har så mycket material att det bara väller ut skåpen, och delar alltid med sig utan att blinka. Osjälvisk, glad och varm, men ändå ettrig, är hon också. Very nice.
Fina prinsen vid julen 2016. Alltid värd fina julklappar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här finns rum för ett moi. Pling!