När man har ett sockerberoende och matmissbruk kan man tyvärr inte äta allt som faller en in eller som man är sugen på. Likadant som en alkoholist söker sig till spriten, söker matmissbrukaren sig till vissa typer av mat eller andra produkter. Dessa går under olika namn - knarkmat, triggerfoods, drogmat... Jag tänkte prata lite om mina och hur jag försöker balansera detta i mitt liv.
Som många av er redan vet så försöker jag, p.g.a. mitt sockermissbruk och min beroendepersonlighet, hålla undan vissa "triggerprodukter" ur min kost, d.v.s. matprodukter som jag själv märker att triggar mig till att få återfall och gå in i en hetsätningsperiod. Jag har inte ännu plockat bort allt som borde bortplockas, men jag har börjat med dem som jag vet att jag triggar på snabbast. Dessa är bl.a. chips i olika former och vanliga bakelser/bulla/brunbeta/kakor. Med "vanliga" bakelser menar jag sånt som serveras till när någon bjuder på kaffe eller sånt man köper på t.ex. café. Här kommer varför.
Min tredje och antagligen största triggerprodukt är socker. Herregud vad jag älskar socker. Här borde jag antagligen plocka bort ALLT, men jag har börjat med att sluta äta vitt, raffinerat socker, då jag märker att det är det "snabba sockret" som jag snabbt får tag på som är den största demonen. Godis, bakelser... Det är överallt. Märk väl att jag även där inte är helt 100 än, då jag ännu t.ex. dricker alkohol vid tillfällen då det är fest eller annat, och även äter t.ex. yoghurt med lite tillsatt socker. Men jag har börjat med att plocka bort det mesta som jag varje dag annars skulle trigga på, vilket har underlättat ENORMT.
Raffinerat socker (sackaros) är alltså det socker som vi människor är mest vana med, och som återfinns i princip i alla produkter med tillsatt socker. Strösocker, bitsocker och florsocker är alla exempel på raffinerat socker. Att sockret är raffinerat innebär att råvarorna (oftast sockerbeta eller sockerrör) behandlas och upphettas så till den grad att nästan alla vitaminer och mineraler försvinner, och kvar finns bara snabb energi nästan helt utan näring. Helt sjukt gott, men onödigt för vem som helst. Det finns även andra typer av sötningsmedel (t.ex. kokossocker, honung, agavesirap, stevia etc), men dessa är naturliga och ger inte en lika snabb blodsockerhöjning som raffinerat socker. Detta är för mig en helt ny djungel att gå igenom. (sekundärkälla)
Så de naturliga sötningsmedlen har jag inte heller plockat bort. Jag tycker inte att jag triggar på dem på samma sätt. Jag kan känna ett visst sug i samband med dem, ja. Men suget är långsamt och gör att jag kan tänka, och det hänger inte på lika länge. Jag kan även sluta äta, och blir inte lika hetsad. Och nej, jag använder inte sötningsmedlen ofta, men då jag vill göra det finns det för sjutton alternativ till skiten! Wihuu! Sötningsmedlen kan ju även de trigga själva beroendebeteendet, d.v.s. det psykiska istället för det fysiska. Bara för att dadlar är naturliga betyder det ju ändå inte att jag får äta två påsar av dem.
Men vad gör då mina triggerfoods med mig? De skapar ett sug större än vad jag kan hantera. Suget tar över min hjärna fullständigt, skapar "dimhjärna" och får mig att ta dumma beslut. Triggerfoodsen, och speciellt sockret, väcker min reptilhjärna och får mig att må skitdåligt. Bilden nedan är ett väldigt tydligt exempel på hur en människa med beroendepersonlighet reagerar på socker:
Bild från den suveräna boken "Sockerbomben 3.0" (Jonsson, B. & Nordström, P., 2016)
Till höger ser ni hur en vanlig person utan beroendeproblem reagerar på socker. Till vänster ser ni hur jag, och andra med sockerberoende, reagerar på socker. Det är ju inte konstigt att jag i min hjärna börjar fungera som ett djur, då sockret fullständigt exploderar bort mina hjärnceller?
Det som jag vet att jag ytterligare i något skede borde få bort ur min kost är min älskade snabbmat och grillmat. Alkohol. Resten av det vita sockret. Men vi tar ett litet, litet steg i taget i rätt riktning. Försöker hålla oss mitt på vägen.
Så nä, jag vill inte ha en kaka. Jag vill tänka klart. För sen jag lämnade det vita sockret bakom mig har jag inte haft en enda hetsätningssvacka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här finns rum för ett moi. Pling!