Igår var jag lite sådär oplanerat ut på bus with this pretty lady. Det är väldans WEEHÅÅ att vi båda befinner oss (nåja, delvis) i Vasa i sommar, i och med att hon är en ypperlig homie att ha. Sen att hon är sex år yngre än mig är inget problem. Men sen är inte min mognadsnivå ett problem heller. Tror jag.
Observera smygreklam for that pretty green thang i bakgrunden som nån väldans gärna skulle få köpa bort innan jag flyttar. Observera även Linas very serious hairflip.
Jag hade på mig en playsuit som kändes mer som en pyjamas. Men va gör nu he om man kan pull it off, tänkte jag. Vi förade lite hemma hos mig med obligatorisk dance off, innan vi hälsade på hos Martin och Benjamin i deras nya lägenhet. Natten tog oss sen till junnunas paradis, Fontana club.
Det var som att ha befunnit sig i en tidskapsel i fem år och sen komma tillbaka. När blev alla fellow festare så små? Är tiden verkligen här, då jag plötsligt blev mer av en iakttagare än en i mängden, som ser på då små människor (jag var inte sådär liten?) hånglar på varann (ja på, inte med) mot väggar och bär ut varann pga entusiastiskt alkoholintag?
Är jag verkligen i den åldern, då jag föreslår Waild eller eventuellt O'Malleys, då utgång är på tapeten? 'Cause it sure looks lite it.
02:30 gick jag hem i småregnet längs Hovrättsesplanaden och filosoferade lite tillsammans med min Dongnai-påse. Kom fram till att det gör inget, att Fontana inte är min scen längre. Herregud det är till och med skönt. Livet är ju faktiskt som bäst just nu, även om det inte alls ser ut som jag trodde det skulle då jag var 18 och Fones ködrottning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här finns rum för ett moi. Pling!